Koldioxidlaserkirurgi

Tassproblem eller furunkulos är en komplex sjukdom som kan orsakas av många olika samverkande sjukdomar och problem och sällan har en enda orsak.

För att på bästa sätt komma till rätta med din hunds problem och fastställa grundorsaken behöver veterinären undersöka din hund och tassarna men även bedöma så kallade drivande faktorer som benställning, snedbelastning, artros, allergier med inflammation eller andra medicinska problem.

Besöket innebär en fullständig genomgång av hunden och kan även innefatta blodprover inför narkos eller röntgen av leder vid artrosmisstanke samt bedömning av eventuell narkosrisk med tanke på ålder eller ras eller andra medicinska sjukdomar.

Vissa hundar kan behöva behandlas inför operationen eller utsätta mediciner för att optimera resultatet vid tassoperationen. Vissa bedöms inte bli bättre av en operation men kan istället bli hjälpta av medicinering och får då en behandlingsplan utan att behöva opereras.

Vid besöket kommer veterinären även bedöma prognosen efter operationen, det vill säga risk får återfall eller inte, samt berätta om eftervården vid laserkirurgi av tassarna.

Interdigitala inflammatoriska noduli/ talgkörtelcystor i tassar (IDC)

Typiska förändringar är att det bildas en noduli (knöl) mellan de yttersta tårna på framtassarna som till slut kan brista och leda till furunkulos mellan tårna på ovansidan. Knölen bildas successivt på undersidan av tassen och när hunden får furunkulos på grund av att knölen brister som en böld mellan tårna får den allt mer ont och problemet upptäcks oftast då genom att hunden haltar eller slickar på tassarna.

Det är vanligast på labrador och golden men alla stora raser kan drabbas.

Orsaken är flera samverkande faktorer men beror dels på hundens benställning och belastning av tassarna på sidan om trampdynorna där huden är pälsbeklädd.

Friktionen med nedslitning av hårsäckar leder till kroniskt förtjockad hud vid sidan om trampdynan, så kallade psuedotrampdynor,  och bildandet av inkapslat talg-och hårsäckssekret som en svullnad mellan tårna.

Artros i tassar och andra leder eller övervikt bidrar till utvecklingen eftersom det ger ökad belastning eller snedbelastning av tassarna. Allergiska tassproblem med inflammation kan även bidra.

Klicka här för att läsa mer om Interdigitala cystor under sjukdomar

Pseudotrampdynor och furunkulos

Trubbnosar som exempelvis mops och bulldoggar som ofta är framtunga med utåtställda framben och utflutna tassar utvecklar en annan typ av tassproblem med pseudotrampdynor bakom 3-4e tårna eller bakom och/eller sidligt alla tår.

Orsaken beror främst på tassarnas form och hundens benställning med tryck och snedbelastning av tassarna och utvecklandet av kroniskt förtjockad hud, så kallade psuedotrampdynor som kompensation.

Det kan leda till furunkulos mellan tårna eller kapslas talgsekret och inflammationen in i psuedotrampdynorna och ger smärta när hunden ska gå.

Klicka här för att läsa mer om Pseudotrampdynor och Furunkulos under sjukdomar

Hunden sövs i fullnarkos och tassarna rakas och steriltvättas som vid vanlig kirurgi. Med lasern skär (dissekerar) kirurgen först bort nodulin (knölen) tillsammans med eventuell pseudotrampdyna från undersidan av tassen.

Om det finns en fistel mellan tårna lasras fistelgången. Efter dissektionen lasras den kvarstående inflammerade vävnaden bort med så kallad ablation där man lager för lager kan lasra bort all kvarvarande vävnad ned till frisk hud.

Såren kan inte sys då man opererar bort så mycket vävnad, vilket innebär att såren ska läka sekundärt. Tassarna bandageras noggrant med medicinska bandage efter operationen. 

Hunden går hem samma dag och brukar inte ha ont men kan vara trött och påverkad av narkosen.

Hunden får smärtlindring efteråt med NSAID och/eller Alvedon. Ingen antibiotika krävs efter operationen.

Läkningen som sker med sekundärläkning tar mellan 4–6 veckor vilket innebär att såren måste skötas under den tiden fram till allt är läkt.

Den första läkningsperioden brukar räknas vara mellan 10–14 dagar och då byts bandaget varannan dag. När läkningen kommer in i andra perioden ( efter första 2 veckorna) är det bättre att låta lufta huden runt såren då fortsatt bandagering lätt leder till skavsår och man i detta läge vill ha en anpassad läkning.

Denna period skyddas såren i stället med lättare bandage eller sko som skydd när man rastar hunden och inga bandage alls inomhus men skydd med strumpa.

Operationssåren ska däremot inte torka upp utan hålls fuktade med Manukahonung ända tills de är fullständigt läkta. Hunden får inte under hela läkningstiden slicka på såren som även behöver skyddas från smuts för att inte bli infekterade. Det innebär att hunden har krage under hela läkningsperioden.

Det bästa är om såren kan läggas om av en sköterska eller veterinär med kunskap om sårvård vid de första två tillfällena. Vid dessa bandagebyten är ni med och lär er hur ni ska göra omläggningarna själva.

Det innebär att djurägaren sedan kan byta bandage själva i hemmet. Uppföljning hos veterinär eller sköterska bör ske regelbundet tills det är helt läkt beroende på hur läkningen fortlöper. Ni kan även maila bilder för att få en bedömning att läkningen.

Läkning av sår sekundärt innebär olika sårläkningsfaser. Den första fasen, inflammationsfasen, pågår ungefär 1–6 dagar och innebär att såren vätskar en del. Efter denna initiala fas övergår läkningen till nybildningsfasen där granulationsvävnad bildas, som är den viktiga kärlrika sårbädden, som de nya hudcellerna (epitelet) växer in över tills såret är täckt med nya hudceller.

Efter att såret är helt täckt av hudceller övergår det till en mognadsfas. Sår läker med ärrvävnad och den nya huden kommer inte vara lika elastisk som frisk hud och inga nya hårsäckar kommer bildas i operationsområdet.

Hunden får röra på sig och gå kortare promenader under hela läkningen men med skydd av tassarna tills det är läkt.

Tänk på hygienen vid hantering av sår för att minska risken för infektion av operationssåren.

När man byter bandagen ska man ha rena underlag t.ex. ett hygienskydd eller en ren handduk och ALLTID rena engångshandskar när man hanterar såret.

Enklast brukar vara att ha hunden liggandes på sidan för att undvika att tassen ställs ner innan bandaget skyddar tassen igen.

Det gör även att det är lättare att komma åt att se hur såren ser ut och rengöra eller spola. 

• Klipp upp bandaget och lossa det försiktigt från såret om det fastnat utan att riva upp sårbädden. Ibland får man blötlägga bandaget för att lossa det.
• Rengör såret genom att försiktigt spola med Natriumklorid. Om sårvätska behöver tas bort gör det med en kompress eller tops. Ofta behöver man trycka från ovansidan av tassen för att se och komma åt i botten på såret.
• Kolla igenom tassen om det har blivit skavsår eller tryck. Titta noga mellan tårna och under/insidan av sporren.
• Smörj Inotyolsalva på det rakade området och mellan tårna samt insidan av sporren, detta för att minska friktion och skav. OBS! Inotyol ska INTE vara i såret så smörj inte precis runt såret. Kommer det i såret så ta bort detta.
• Lägg ett tunt lager med Manukahonung på såret. Tänk på att inte ha tuben mot såret utan använd rena tops vid applikationen av honungen.
• Lägg en vikt kompress i tassen över såret.
• Lägg remsor med Soffban mellan tårna, även under sporren.
• Fäst remsorna genom att linda med Soffban runt tassen.
• Lägg Suprasorb P kompressen på undersidan av tassen mot såret. Den vita sidan mot tassen (denna kompress brukar räcka att använda första veckan när såret vätskar som mest).
• Fortsätt att linda med Soffban så kompressen fäster, och linda sedan in hela tassen och en bit upp på benet.
• Fäst ett varv med självhäftande bandage runt tassen (för att fästa sulan).
• Gör en sula av 3–4 lager självhäftande bandage (ca 25cm lång till en stor hund) och fäst den vid tassen.
• Linda sedan in hela bandaget med självhäftande linda. Tänk på hur hårt du lindar så att det inte blir för hårt men ändå så att det sitter stadigt och inte glider.
• Bandaget måste hållas torrt. Använd påse under skyddsskon då den inte är helt vattentät. Det gör även att skon glider på lättare. Sko och påse ska bara var på när hunden är ute och tas sedan av inomhus. Blir bandaget blött behöver det bytas.
• Om hunden helt plötsligt får mera ont och eller börjar halta kan det vara tecken på att bandaget sitter för hårt eller skaver tex om det har glidit. Såret kommer att vätska eftersom det är ett öppet sår som inte sys utan ska läkas sekundärt. En viss lukt kommer att finnas då det blir varmt och instängt i bandaget.
• När det är dags att släppa på bandagen (efter ca 10–14 dagar) så använder man en socka/barnstrumpa inne och ett lättare bandage ute samt en sko utomhus (oftast lite mindre än den vi skickar med, kan köpas i djurbutik).
• Med lättare bandage brukar det räcka med lite soffban mellan tårna och under sporren samt några varv runt tassen och sedan fästa med självhäftande bandage.

Bra att ha lista:

• Sax: för att klippa upp bandaget
• Bandageöverdrag/skyddssko till bandaget
• Babysockar
• Tejp

Prognosen efter laserkirurgi av interdigitala cystor är mycket god och de flesta kan bli helt symtomfria efter operationen. Graden av kroniskt förändrad vävnad och bakomliggande orsaker som bidragit till problemet och som inte kan behandlas eller hållas i schack ökar risken för återfall.

Ungefär 10–20 % behöver opereras fler gånger även om det kan ta många år innan nya problem uppstår.